Klockan är snart 02 på natten och jag är inblandad i flera dilemman. Min kropp är trött men min knopp är pigg. Jag skulle kunna tänka mig att gå ut och ta en öl och ett danssteg eller tre. Tänka, inte göra. Jag orkar inte. Och skulle jag mot förmodan hitta energin så har min roomie tvåsamhetstid i vardagsrummet, så enda utgången är fönstret från tredje våningen. Och så törstig är jag inte.
Det har varit en ganska lång dag. Lång och konstig.
Ett kärleksintresse från en svunnen tid ringde och berättade - nästan beklagade sig - över att hon fått fem mer eller mindre oanständiga förslag till alternativt fredagsmys. Hon funderade på att rata dem alla och sova i stället, frågade om det var fullmåne för alla verkade bete sig på ett väldigt upphetsat sätt. Minns jag rätt använde hon ordet "kåt".
Fick mig att tänka. Hon har en poäng. Nästan alla mina samtal & möten idag har också kretsat kring relationer och det dom kallar känslor. Både relationer & känslor som gäller mig, men också andra. Jag måste säga att jag gillar det, att vara den mina vänner vänder sig till. Att känna att man gör någon glad och gör något rätt, Fan, till och med jag har fått skamliga suggestioner slängda åt mitt håll i dag, och då måste det vara något fel på folk. Eller jävligt rätt. Jag har själv mina strider att utkämpa när det kommer till den biten.
Jag bör gå och lägga mig, nu när jag klämt ur mig alla dessa sentimentala visdomsord, dessutom utan en droppe livselixir i kroppen. Men något säger mig att den här kvällen/natten är långt ifrån slut.
Den som bloggar får se.
livselixir, vilket vackert ord.
SvaraRadera