lördag 5 februari 2011

Min kropp är rädd, inte jag själv

Den initierade har nog redan förstått att rubriken är hämtad från den där Bergmanfilmen där Döden och riddaren duellerar över ett parti schack. Det är lite så jag känner mig just nu, jag har nämligen anmält mig till Malmö Halvmarathon den 13 augusti.

Skulle någon av mina läsare mot förmodan inte känna till min konditionsförmåga och löpvillighet och naivt tro att jag faktiskt har något att hämta i den här branschen så är ni ursäktade. De två begreppen är svartlistade i min vokabulär (tillsammans med volang och moloken) och det är av goda skäl.

För bra länge sen hade jag en hyfsad kondition. Då tränade jag fotboll, bordtennis och orientering varje vecka. Sen fyllde jag 12 och började byta hockeybilder i stället. Fotbollen fortsatte jag med så grundkonditionen var helt okej, jag kunde springa femkilometern på små 21 minuter vilket i mina ögon var skarpt.

Med pubertetens (läs: ölens) intåg förändrades allt. Det fanns viktigare saker än motion, och jag förvandlades sakta men säkert till det välisolerade halvfettot jag är idag. Och jag väl villigt erkänna att jag är långt ifrån nöjd med rådande status.

Därför var nyårslöfte # 24 att ställa upp i ett motionslopp och undvika sistaplatsen. Från början tänkte jag mig ett Ronald McDonald-lopp eller något liknande, men ska man göra något ska man göra det rejält och när detta nya projekt ändå avverkas i mina trakter är det lika bra att utmana Döden på hemmaplan.

Så den 13 augusti, mina vänner, förväntar jag mig att ni antingen ansluter i spåret eller slår er ner med brassestolar & picknickkorgar vid nån bra plats. För det här vill ni fan inte missa. Och jag kan garantera att jag inte precis kommer att svischa förbi som en formel 1-bil. Ni kommer att ha rikligt med tid att uppmuntra & håna mig, och jag stannar förstås för kramar, fotograferingar, första hjälpen och autografskrivningar.

Fritt fram också att tippa på om jag klarar av att genomföra loppet, jag är dum nog att acceptera de flesta vadslagningar. Vad fan, jag slänger också in ett fint pris till den som kan gissa (eller är närmast) min eventuella sluttid. Släng iväg en kommentar här eller på Facebook så blir det springa av.

Slutligen måste jag bara kritisera arrangörerna för bilden på hemsidan. Endast idioter kan se så här glada ut när de springer en halvmaraton. Är de ens medvetna om att det är 21 km? Fräscha är de också. "Jaja, men det är ju i starten, dummer" tänker ni. Vaddå då, då ska man se låg ut för att man har hela loppet kvar att springa. Plåta mig när jag springer och ni ska se en ärlig reklampelarbild nästa år...


   

2 kommentarer:

  1. M to the A to the double T I!9 mars 2011 kl. 18:05

    Jag gissar på 3 timmar och 40 min. Om du ens genomför det! Jag får som mest diffa på 15 min åt vardera håll. Om jag kommer närmast så bjuder du mig på käk när jag hälsar på, under 1 år. Plus att jag ska välja var vi käkar.
    Jag tolkar eventuell tystnad, nej eller spydig kommentar som att du accepterar utmaningen.

    SvaraRadera
  2. Här måste vi nog förhandla lite. Omedelbart är det frestande, men jag känner din aptit och jag är inte sugen på att betala dyra restaurangbesök. Och vem fan vem om du flyttar till Skåne? Då kommer du besöka Malmö hela tiden för att äta...

    Slå mig en signal så kommer vi fram till något. Jag lovar att håna dig i bloggen när jag fixar loppet. Jag menar, hur lång kan en halvmara vara...?

    SvaraRadera