Efter att jag postade mitt inlägg om melodifestival-Mohlin häromdagen gav det eko i hela handbollssverige. Peter följde upp med det länge väntade inlägget på sin blogg som var precis lika initierat och prick-på som jag hade förväntat mig. Inte länge dröjde det heller innan handbollsklubben H 43 agerade och "entledigade" sin marknadschef, som det så fint heter.
Nej, ärligt talat tror jag förstås inte att mitt inlägg i debatten spelade någon roll alls för särskilt många andra än mig själv och min trogna skara läsare. H 43 hade sparkat Mohlin ändå, man kan inte bevara sin trovärdighet som handbollsklubb om man har en marknadschef med Mohlins värderingar/"humor" som sköter kontakten med sponsorerna. Peter hade kanske inte skrivit sin blogg, men jag och många andra är glada att han gjorde.
Han har till och med lovat att bjuda mig på ett mål mat som tack för inspirationen.
Jag tycker inte ett dugg synd om Ulf Mohlin, som efter sin Facebookkommentar numera är historia som både handbollsbloggare på Skånskan och marknadschef i H 43. I en landsdel som Skåne som är så infekterad av rasistiska tankar är det skönt att man inte accepterar ett utlåtande som Mohlins - oavsett hur mycket eller lite han "menade" det - och att det får följder. Det ger ett visst hopp för framtiden, eller hur?
Undrar förresten hur det blir med den där ursäkten som Mohlin ville ge Swingfly. Jag skulle gärna vilja höra vad som sägs i det samtalet, och har ett bud på en möjlig konversation.
- Hej, Swingfly, det här är Ulf Mohlin. Du, jag vill bara be om ursäkt för mitt klumpiga uttalande på Facebook. Det var egentligen bara menat som ett skämt. Jag har många vänner med annan hudfärg och vi skämtar friskt med varann, det här var tänkt som något liknande. Med "svullen neger" menade jag egentligen "fet bror". Med fet menar jag cool och med bror menar jag "bra vän". Sånt fattar inte Sydsvenskan. Men du förstår väl?
- What? Ulf who?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar