*Spoiler Alert*....Frodo är gay.

Sitter i soffan hemma hos morsan och kan inte sova, klockan är 04.45 och jag är dödligt förkyld. Ja, det känns i alla fall så, ni vet hur det är med oss män. När näsan rinner och halsen raspar, då är det fan inte långt kvar. I morgon är jag förmodligen frisk...

Hur som haver, så orkar jag inte fokusera tillräckligt för att läsa en bok, så i stället har jag kollat på både en och två DVD-filmer. Urvalet är inte stort hos mor min, det ska sägas. Hon sitter aldrig framför dumburken och filmoteket är därefter, men de få filmer hon har är smäktande tårdrypare som Ghost, En Kvinnas Doft och Stolthet & Fördom . De bläddrar jag paniskt förbi. Sen har vi mina egna Once Upon A Time In America och Platoon, som jag redan sett i dagarna. Därmed återstår bara ett alternativ.

Sagan Om De Två Tornen.

Första gången jag försökte mig på den här tönttrilogin var i 2003 med min dåvarande flickvän. Då liksom nu kunde jag inte sova, och hon hade samma magra urval av filmer som morsan, så jag gav de hajpade filmerna en chans. Medan tjejen sov tungt bredvid insåg jag rätt snabbt att fantasyfilmer inte är min grej. Talande trän och ett grammatiskt efterblivet troll. Jättebebisen Elijah Wood i huvudrollen verkar ha en lite småbögig relation till sin satta sidekick. Och det onda eldiga ögat påminner mest om en gigantisk vagina. Allt är verkligen jättekonstigt och jättemesigt.

För ett tag sen gjorde jag comeback - en ytterst kortlivad sådan - på nätdejtingscenen och tuggade med en tjej som hade några bra poänger. Hon var filmbuff och hävdade att man aldrig skulle se film när man är trött, för det är en skymf mot konstverket och de som gjort den. Det köper jag, och försöker följa. Men om man inte tycker att Sagan om Ringen-filmerna är bra så är de om inte annat den optimala vaggan. Jag känner tröttheten anfalla mig nu.

Livet är för kort för att kolla på samma film mer än en gång, men jag kände ändå att jag kanske var lite för barsk & brysk för åtta år sen och sågade filmerna för att "alla andra" var sålda. Men när jag nu ser filmen igen inser jag att jag redan då var på rätt spår. Jag kan förstå att 13-åriga oskulder sitter och runkar till det här på sina pojkrum, men om man har någon vuxen gen i kroppen kan man väl inte annat än att tycka att det är urlöjligt?

Nåväl, nu ska jag försöka somna till synen av en vitklädd 90-åring som smälter ett svärd med sin magiska käpp.

PS. För något år sedan satt jag och mitt ex barnvakt (jag misstänker att det var någon slags faderskapstest) för två sköna ungar. Den yngsta trodde att jag hette Sauron och envisades med att kalla mig det hela kvällen. Jag försökte rätta henne tills jag blev påmind om att Sauron var ondskan i Sagan om Ringen-filmerna. Då blev det genast mitt coolaste smeknamn någonsin. Till och med coolare än Danskjävel.