Det har snart gått en vecka sedan jag tog mig an projektet Sober Oktober (lät bättre än Vit Oktober, som gav mig pre-julvibbar...) och det har faktiskt gått över all förväntan.
Men innan ni (och jag) lyfter mig till skyarna i unison hyllning måste jag erkänna att jag har varit otrogen.
Jag har druckit öl.
Det var i torsdags som det hände, efter praktiken. Fredrik, den sluge djävulen, ville visa sin lägenhet i Lund som var mitt uppe i renoveringen, så vi slog oss ned i varsin brassestol och beskådade rucklet när jag plötsligt fick en kall i min näve. Efter en stunds velande gav jag upp och sänkte den gyllene brygden, men njöt inte i fulla drag då den var alldeles för stark för min smak. 7,3. Så reflexmässigt sköljde jag ned den med en kompanjon av svagare kaliber.
Fler har det dock inte blivit. Jag tog en extra lång promenad för att lindra mitt dåliga samvete och hoppade över helgens avslutningsfest med fotbollslaget till förmån för studierna.
Och bortsett från en falafel (den kostade 15 kronor så jag var tvungen att testa) så har det inte blivit nån skräpmat heller. Kaffet är den största teasen - att hålla sig till en kopp om dagen är inte lätt när man sänker 5-6-7 varje dag i vanliga fall. Godis, tobak, chips och läsk klarar jag mig utan hur enkelt som helst.
Jag är faktiskt rätt nöjd med mig själv. Hittills.
I morgon blir det målning av hallen, frilansjobb och ännu mera studerande.
Och kanske en och annan fruktstund.
Det e som man säger! Bättre med en kall öl i näven än en kall näve i röven! Eller va det tvärtom!?
SvaraRadera