För några år sedan gick jag och lekte med tanken om att göra mig av med min mobiltelefon helt och hållet. Det var när jag försökte effektivisera min tid så mycket som möjligt, och jag insåg att det gick åt både tid och pengar på meningslösa samtal och sms. Sen kom jag ned på jorden igen. Som frilansare är det nämligen inte så smart att leva utan telefon.
Men nu i söndags tvingades jag till ett par ofrivilliga dagar utan mobilen. Eller ja, mobilen hade jag ju, men jag hade glömt laddaren hemma hos mor min och batteriet höll i sisådär 12 minuter. När jag kom hem till min lägenhet och upptäckte missen fick jag först panik och undrade om jag skulle vända i dörren.
Men jag hade inte tid. Så jag fick helt enkelt klara mig utan min mobiltelefon i dagarna fyra. Och det var inte lika lätt som jag trodde. Inte för att jag saknade att skicka SMS, ringa och vara kontaktbar. Men för att jag helt tappade tiden. Mobilen är min enda klocka, så när jag var ute på stan eller mitt i undervisningen så fick jag gå på känn. Och jag fick gå och lägga mig extra tidigt - de senaste dagarna har jag somnat vid niotiden - bara för att vara säker på att komma upp i tid på morgonen nu när min väckarklocka var i viloläge. Problemet var bara att jag vaknade extremt tidigt, vid 04-tiden varje morgon.
Det gjorde jag för övrigt också i dag. Nu är jag på besök i moderhemmet och har återfått min laddare, så nu kan ni ringa och skriva till mig bäst fan ni vill igen. Men låt gärna bli att maila mig.
Jag har nämligen glömt datorsladden hemma i Malmö, så batteriet dör nog när som he
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar