måndag 31 oktober 2011

Världens bästa one hit wonders - plats 50-41

Jag tycker i mångt och mycket att jag har världens bästa musiksmak. Det finns inte en genre där jag inte kan hitta något guldkorn, och när jag drar igång mina spellistor hemma skakar folk oftast på huvudet av lika delar headbangarförtjusning som förfäran. Lägg där till min fetisch för listor och ni har ett jävligt ambitiöst projekt som jag originellt nog döpt till rubriken ovan.


One hit wonders är som ni alla vet en artist eller ett band som gjort sig kända för en specifik låt, oftast en monsterhit. Sen har de i princip försvunnit från jordens yta. Eller gjort tio album till som ingen lyssnat på.
Här är min hyllning till de i mitt tycke 50 bästa one hit wonders jag vet. Jag har säkert missat någon, och definitionen kan tummas och böjas på många olika sätt.




Men två saker är i alla fall säkra: Jag har inte glömt "Macarena", "Mambo no 5" och "Fuck You Right Back", eller vad den nu heter. Det här är som sagt ingen lista på de största hitsen, utan min högst personliga ranking. Det var det ena.


Det andra har jag glömt.


Här är platserna 50 till 41 - med den sämsta av de 50 bästa först, för spänningens skull.


-----------


50. Joakim Hillson - Vacker Utan Spackel (2000)

Inte en lista utan att den fula ankungen är med. Evigt unge herr Hillson tog tidigare i år titeln som upphovsmakaren till den låten jag skäms allra mest över att jag gillar, och här förtjänar han även ett hedersomnämnande. För vem kan i all ärlighet nämna en annan låt han gjort utan att googla eller vara psykiskt instabil?




49. Lara Fabian - I Will Love Again (2000)

Jag vet, jag vet, det här är inget man borde gilla. Lara Fabian är en klockren belgisk Celine Dion-kopia, men vad fan, jag var tonårig och hormonstinn och uttrycket milf var ännu inte på tapeten. Jag är medveten om att hon är stor i franska delen av världen men i Sverige hittade hon bara med denna låten, och det räcker nog gott och väl.




48. Lizzie - Ramt i Natten (2007)

Färöarnas finaste flamma slog igenom för fyra år sedan med nämnda låt och fy vad jag knarkade den under några månader. Det gjorde de flesta danskar. Men sen hände inte så mycket mer med Lizzie, som släppte några misslyckade singlar året därpå och sedan varit spårlöst försvunnen på popscenen. Och nej, hon är inte fastkedjad i mitt sovrum. Om någon vill se porrblick och gumpgung kan ni klicka
här. Annars kommer låten i kvalle nedan.


47. Vanessa Carlton - A Thousand Miles (2002)

Det är aldrig något bra tecken när man wikipediar någon och det står i första stycket att bandet/artisten är mest känt för en specifik låt. Det skvallrar lite om en one-hit wonder och Vanessa Carlton är en klockren sådan. Vanessa fick kicken från skivbolagen när hennes andra album inte höll måttet och för en anonym tillvaro nu för tiden.Åter igen är det här kanske inte min stoltaste digg men om det är stråkarna eller hennes förmåga att spela piano och åka lastbilsflak samtidigt som får det att rinna till hos mig, det ska jag inte kunna fastslå.



46. Knack - My Sharona (1979)
När jag sammanställde den här listan lovade jag mig själv att inte ta med för många låtar i kategorin "låtar som jag egentligen bara gillar för att alla andra ogillar" så jag valde länge mellan denna och Falcos
Rock Me Amadeus. Varför denna fick min röst vet jag faktiskt inte, den är ju faktiskt ganska enerverande. Kanske är det så enkelt som att jag vill jävlas med Spaden, som nog inte är någon större fan av detta. Får jag någonsin körkort och bil ska jag döpa mitt åk till Sharona. Fast bara om det är en skrothög.


45. Steam - Na Na Hey Hey Kiss Him Goodbye (1969)

Ett gäng grabbar satt sent en kväll i Connecticut och filade på några låtar och det var ungefär så Na Na blev till, men eftersom ingen av de tre upphovsmakarna ville lägga namn till något de tyckte var så mediokert gömde man sig bakom bandnamnet Steam, och lade projektet åt sidan för gott. Låten fick ganska oväntat sitt genombrott när en DJ spelade den på radion och växte i popularitet. Som lite skojsig bonusinfo kan jag meddela att den nordamerikanska hockeypubliken ofta sjunger Na Na Na Na, Hey Hey, Goodbye när någon i motståndarlaget blir utvisad. Smakfullt nog undviker de dock orden "Kiss him"...


44. Nine Days - Absolutely (The Story Of A Girl) (2000)

Den tredje låten hittills på listan som är från år 2000, och många av er skulle nog säga att jag krisade då. Det står jag för. När jag såg videon på ZTV första gången var jag helt hundra på att jag aldrig skulle komma att få höra fler låtar med bandet. Det kändes gjutet som engångsband. Nog så riktigt försökte grabbarna få till fler hits och fler album, men det blev liksom aldrig av. Eller blir, för bandet har aldrig splittrats officiellt. Om någon nu bryr sig. Men den här gillade jag. Collegemusik är ju min svaghet.




43. Wild Cherry - Play That Funky Music (1976)
Aaah, en klassisk fuldans-låt på efterfesten. Här gick jag i flera år och trodde att försångaren var afrikanskhyad, så döm till min förvåning när jag såg att han var vit som en tops (och hade frisyr därefter). Superfunkycool låt vars nackdel är att den är enformig som få. Kanske därför att bandet aldrig slog igenom på allvar trots denna monsterhiten i bagaget. Ytterligare nio singlar släpptes, jag bjuder på fuldans på nästa efterfest om ni kan nämna dem. Äsch, jag dansar ändå...




42. Jennifer Paige - Crush (1998)

Sara och Sofie fick ursäkta när Jennifer Paige började dominera TV-rutan i 1998. Hon var som en perfekt mix av Kelly i Beverly Hills och Kelly Bundy och jag föll pladask likt låttiteln. Till mitt försvar var det Dawsons Creek-tider, vad skulle jag göra? Jag fick aldrig Jennifer, men det fick ingen annan heller och crushen blev till en flirt med musikindustrin i stället för ett förhållande. Synd.


41. I'm From Barcelona - We're From Barcelona (2006)

Emanuel satt en dag under sin korkek i Jönköping och fick helt plötsligt en snilleblixt. Eureka! utbrast han på småländska och samlade ihop 28 av sina bästisar och spelade in en EP, där den här låten ingick. Givetvis blev den snabbt ett örhänge och - dare I say it - en delikat dänga. Och givetvis blev det inte så mycket mer. Ytterligare någon bortglömd singel och album senare hade de 29 vännerna gått var till sitt och vad packet gör i dag har jag faktiskt ingen aning om, eftersom det inte står på Wikipedia.


1 kommentar:

  1. Kul lista! Jag känner inte igen alla direkt faktiskt men The Knack och My Sharona har jag verkligen inget emot. Speciellt inte eftersom jag hade missat den fram till dess att jag såg Winona dansa till den i Reality bites. Så bra skit! Vanessa Carlton hade jag glömt men jag kom ihåg videon med piano på väg. Såna gör man inte så ofta längre...eh...Lara Fabian? Det var en ny bekantskap som jag nog släpper iväg utan att titta tillbaks. Blir spännande att läsa fortsättningen.

    SvaraRadera