The Dancing King

Sitter och skummar igenom bilderna från lördagens årsfest i fotbollsklubben och de bekräftar bara känslan jag hade när jag vaknade i går morse. Utan huvudvärk (jag dricker ju "bara" öl) men med träningsvärk. Faktiskt, i ljumskarna. Känslan var att kvällen var en succé och nu inser jag att jag hade rätt.

Veckans bugglektion med Moa gav verkligen utdelning. Visserligen tog det ett tag och några öl att få ut mig på dansgolvet men när jag väl var där kunde jag nästan inte komma därifrån, vilket inte är likt någon som mig som mest ser dansgolvet som en transportsträcka till pissoaren.

Egentligen är det ganska enkelt. Sväng runt tjejen så mycket som möjligt och försök följa takten bäst du kan, men tappar du tråden (vilket händer ganska ofta) så skyll på tjejen eller musiken och/eller skratta bort det, och börja om igen. Till slut sitter det!

Men nog skryt. I stället lite bildbevis från svängomen med Sandra. Cudos till Sebbe som är bättre på att hantera en kamera än sin alkohol. 

Sandra är inte skeptisk om ni tror det, snarare koncentrerad. Själv är jag nog mest skeptisk. Och lite koncentrerad. . .  

Nu har jag i alla fall börjat få liv i fötterna. Notera att vänsterbenet lyfts från marken med flera centimeter. . .

Här har jag kommit upp i varv, så pass mycket att Sandra ber mig om att lugna ned tempot. Det tog jag som ett tecken på att hon ville till baren, så jag gick dit. Hon stannade kvar på dansgolvet. . .